Det är årets sista sommarhelg om man ska tro meterologerna på SVT. Vi vaknar upp till en fuktig och dimmig morgon.
Efter frukost tog jag kameran och stack ut på småvägarna hemmavid. När det är dimma brukar jag passa på att fotografera då jag tycker det är svårt att fotografera i sådana förhållanden. Nu har jag ändrat vitbalansinställningen till naturligt ljus på min kamera och idag upplevde jag inte lika mycket blåstick i bilderna.
Ganska snabbt fick jag syn på en liten fågel som stack ut i gruppen av tre. Den var vit i färgen men kroppsformen var densamma som de andra. Tyvärr fick jag ingen bra bild på den då det var svårt att komma nära, men här ser man i alla fall färgen. Om det är en naturligt vit fågel eller om den är albino vet jag inte.

Jag passerade det gamla ödetorpet som jag fotograferat många gånger tidigare och tog en bild. På sommarhalvåret syns snart inte torpet längre då det börjar att bli väldigt igenvuxet.

Ytterligare en bit bort landade den här ståtliga fågeln. Jag tror det är en vråk men jag ska försöka identifiera den senare. Den landade och poserade fint på sin gren och jag visste att den inte skulle sitta länge, så jag väntade ut den med kameran inställd på 1/1000 sekunds slutartid. När den lyfte igen passade jag på att knäppa en rad bilder.
Det blev lyckade bilder tycker jag och jag gillar verkligen de höstiga färgerna i rönnen bakom.



Sen blev det den vanliga Hovberga-rundan där jag såg ett par rådjur ute på fältet. Det finns gott om tofsvipa i Hovberga och den här gången fotograferade jag en som spatserade runt i vattensamlingarna efter helgens översvämning i Sagån. En häger landade en kort stund på bron över ån innan den flög ikapp sin kompis och försvann.

Sist men också minst fick jag syn på den här steglitsen vid vägkanten. Det är en juvenil (ung) steglits som ännu inte fått sin röda färg på huvudet. Man lär sig något nytt varje dag och just det var min nya kunskap.

Galleri













